Jag tycker själv att det behövs en förklaring till låten

”det moderna testamentet” från min senaste låtsamling ”rördrom”.

Man kan förledas att tro att jag försvarar en

daterad patrialkal samhällsordning,vilket inte är min avsikt.

Däremot tror jag inte heller på en pedagogi baserad på feminism och 

genuskritik, som i sin rigidaste form, ser maskulinitet som en biologisk defekt.

 

 

Tycker att föräldrar, skola och förskola blivit för ideologisk styrda, 

det borde va en mänsklig rättighet för barn att få vara den dom innerst inne är.

Pojkar, delvis också flickor, har en obearbetad form av maskulinitet som de också behöver få möjlighet att leva ut.

Barn som är extroverta och hellre slår på ett träd med en käpp eller skriker och brottas,

är också behövda av en kram, inte bara pysselbarnen som är lättare att hantera och älska.

 

Barn är alla individer med en egen mognadsstege, hormoner och utveckling.

Det finns faser som måste passeras, inte tryckas ner, för att göra barnet till en trygg vuxen.

Det extroverta barnet är inte en ideologisk motståndare, det är bara en liten osäker man som tittar ut och lär sig att hantera sina testosteronnivåer.

Repressivt agerande mot ett barn som söker sin maskulina form och framtid, innebär enligt mej att urmannen, den råa obearbetade, gömmer sig för stunden och dyker upp senare i livet och ofta ställer till med kaos, slagsmål och elände och ibland värre än så.

 

Hur vackert än ”det moderna testamentet” formuleras och hur djupt det har implementeras i våra vardagsliv, får man ändå inte 

glömma bort att bejaka våran biologiska livscykel.

 

Barn, generellt, delas ofta tidigt in i stereotyper.

Busungen, den elake, den lille professorn, lille zlatan, ballerinan, mammas/pappas gulle mm.

Ofta är detta enbart omgivningens projicering och förväntningar på barnet och inte

positivt för en sund uppväxt.

Min tro och erfarenhet är att det hämmar barn att växa upp med epitet.

Låt barnen själva visa vem dom är och inte, ständigt, behöva leva upp till de krav som epitetet ställer.

 

Själv har jag också fått kämpa med den råa urmannen, periodvis, i mitt vuxna liv.

Ha det bra, Stefan